Läste en artikel i DN häromdagen, om en forskare från ett universitet i Missouri som har mätt 105 pojkars (64 autistiska och 41 normalstörda) ansikten och funnit vissa gemensamma avvikelser, när det gäller pannans bredd, avstånd mellan ögonen och hur det ser ut mellan näsan och mun. Vibbarna man får av den typen av forskning är ju läskiga, bara tanken på en läkare med ett centimetermått och ett barnhuvudet gör att jag får kväljningar. MEN. Autism är, så långt jag har läst på, antagligen genetiskt betingat ( plus att det tydligen måste tillkomma en yttre faktor som sparkar igång mutationen, oklart vad det är, miljögifter eller infektion under graviditeten). Våra gener påverkar hur vi ser ut. Det är väl ganska logiskt att det kan finnas ett samband?
OM det nu finns ett samband, så går det i vilket fall inte att se med blotta ögat. Jag har sett rätt många autistiska barn vid det här laget...stora, små, tjocka, magra...snygga och jättesnygga. Autismspektrat är brett, bredare än alla autistiska och icke-autistiska pannor.
En liten lustig sak, som bör namnas i sammanhanget: När jag började oroa mig för G och läste på i en massa böcker och grundläggande verk, så stod det i en bok att autistiska barn ofta är påfallande vackra.
Då började jag oroa mig lite mer. Ni ser ju på bilderna varför:).
Här är artikeln som var underlag till DNs artikel.
ny forskning om autismens ansikte
Inlägg
1 kommentar:
Fina bilder och bra skrivet, tack! Hälsningar Mia
Skicka en kommentar