söndag 3 oktober 2010

När det går över

Vi satt på MacDonalds, ett ställe som jag avskyr, men där vi ändå är och utfodrar våra barn titt som tätt, p g a allt som ni kan läsa om under "mat-etiketter" på den här bloggen. P g a suget efter industriskit, transfett och E-ingredienser och förutsägbarhet. Nåväl, vi var där. Och idag bestämde jag mig för att lära ut att man ska ha skor på sig på MacDo, fastän det är inomhus. Det gick sådär. G blev skitsur, jag blev trött och jättesur och M försökte trösta och avleda mig för att inte jag skulle få ett utbrott på G som hela tiden tog av sig skor och strumpor under bordet. M är fyra och jag är 43. Det kändes sådär. Han hyschade och flörtade med mig och la huvud på sned och sa insmickrande: "Mamma, det blir bättre när G inte längre är artistiskt".
"Hon kommer alltid att vara det", sa jag då, för jag kände att det här kan jag inte låta passera, vi tar den här besvikelsen direkt. Och M skrek "Va? Alltid?"
Och G tog av sig sina skor för hundraelfte gången och välte nästan min kaffekopp och skrek: Dummaskornadummamammajagvillhagummistövlar, och kvinnan mittemot blev lite stel i nacken under sin södermalmsiga hårknut och log än mer älskvärt till sin älskvärda fyrafemåring, som spexade lite lagom vid deras bord.
"Jo, alltid", sa jag.
"Men hon kan gå i en skola och så går det bort", föreslog M.
"Det går inte bort" sa jag sturskt, men sen var jag ändå tvungen att tända hoppets ljus.
"Det blir kanske lite bättre och hon blir mindre jobbig".
"Så här jobbig bara", visade Max mellan tummen och pekfingret, hur väldigt lite jobbig hans storasyster skulle bli om några år, eller, med en fyraårings tidshorisont, kanske redan nästa vecka.
Och jag funderade på om han kommer att minnas det här samtalet där jag avslöjar för honom att detta obegripliga med denna syrra som inte kan prata ordentligt och som tar av sig skorna överallt och säger pinsamma saker, att detta är for lifetime, att det samtalet inträffade på en söndag på MacDo, sittandes på sönderskurna bänkar. Och jag funderade på att han kanske kommer att förknippa smaken av ljumma MacDo Pommes med en liten ny avgrund som öppnade sig.
Sen spelades Manboy i högtalarna och M blev på mycket gott humor. Och G tog av sig skorna helt och hållet.