fredag 21 november 2008

Nallen i elfte timmen

G har börjat knyta an till ett gosedjur. Det är i elfte timmen, hon är ju sex år. Tidigare har det varit totalt ointresse, på autistiskt vis, för gosedjur, och nästan för alla dockor också. Hårt för mig, som var en fanatisk dockmamma när jag var liten. Nu helt plötsligt är det en nalle som ska med till skolan och som får vara med i sängen!Och som ska sitta i knäet när hon lägger sina 100bitarspussel... Vi är glada förstås, för oss är det stort. Större än för henne antagligen.

torsdag 20 november 2008

Ridå

Vissa dagar i livet bjuder på en "ridå". När man får ett sjukdomsbesked, när någon gör slut, när man får sparken. Man överträder en gräns, det finns ingen återvändo. Telefonen ringer, och sedan har tillvaron vänts upp och ner. En läkare ringer och säger att ditt barn har epileptisk aktivitet i hjärnan. Det var det som hände idag. Sedan pep det på hans sökare och han var tvungen att slänga på luren. Ridå. Återstår att googla på ordet epilepsi. Återstår att bita ihop. Att samla ihop sig, att tycka synd om sig själv och den lilla flickan, och hennes lilla trasiga hjärna. Återstår att älta, undra varför, inse att det inte finns en anledning. Att det bara bidde så här. Ditt liv. Och hennes.