Det är så många som tycker att vi , dagens föräldrar, gnäller så mycket. Jag kommer ihåg att min mamma också gnällde rätt mycket. Hon gnällde på sina män, först min pappa, sedan sin sambo. Hon hade all anledning. Och hennes vänninor med. Det var skilsmässor hit o dit. En gång sa en av mammas vänninor till mig: Vet du, det är faktiskt inte värt att bo med nån, om man hela tiden ska bråka om disken. Jag tänker faktiskt aldrig mer göra det.
Jag tyckte då att det var helt otroligt att skiljas för en sådan struntsak som disken. Men jag tror att många fortfarande skiljs p g a det.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
2 kommentarer:
Man skiljer sig nog inte PÅ GRUND AV disken. Däremot kan "diskbråkandet" vara den där sista droppen - en manifestation av en strukturell disharmoni, typ
Håller annars med helt och hållet ang din gnällteori. Det har alltid gnällts. Men nuförtiden gnälls det dessutom på att det gnälls för mycket!
Det är klart att man inte skiljer sig p g a det. Det bara slog mig att på 80-talet, när mina föräldrar skildes och huset efteråt fylldes med en mängd feminister, så var det alltid huvuddiskussionen. Och att det fortfarande är så mycket tjafs om det, disken, hämtning osv. Och gnället har blivit än mer offentligt. Men det tycker jag i o f s är bra!
Skicka en kommentar